Det är tuffa tider.
Det är nu man inser att helgen inte räcker till.
Därför har jag lagt upp ett eget litet förslag, som jag väljer att kalla En nya helg dag, kort och gått.
För mig hade det inte suttit fel med en extra liten ledig dag nämligen.
Fredagar hade kanke varit det sjävklara, tycker alla, men faktum är, efter en snabb blick på mitt nya schema, att jag inte har något emot mina fredagar alls. Dessutom är fredagar glädje-dagar, då man glädjs inför helgen och kommande äventyr osv. Det går liksom inte att flytta hela fredags-andan till torsdagen. Det funkar inte.
En annan dag hade varit måndag, jag menar, ingen bangar väl en tre-dagar-helg. Och när jag tittar på mitt schema passar en ledig måndag ganska bra in där också.
Men saken är den att hade varje måndag varit en ledig dag, hade själva glädjen i att faktiskt få en ledig måndag och en tre-dagar-helg någon gång ibland försvunnit helt.
Det går inte att beskiva känslan när en lärare säger att, ja på måndag är ni lediga. Det är som att ha vunnit något sjukt fint som man jävligt länge velat ha.
Så nej, inte måndagen heller.
Mitt förslag är istället onsdag. Det är inte en alls så dum dag att vara ledig på. Då har man gått där i skolan och pinats i två dagar redan. Efter tisdagen sitter det faktiskt inte fel med en liten vilo-dag där i mitten. Så kan man komma med nya krafter på torsdagen, och då känns heller inte helgen så avlägsen.
Och för alla som suckar och skruvar sig i sina skrivbords-stolar och tänker att ja men vafaaan, man kan ju inte festa om det bara är en ända ledig dag, så kan jag ju säga att vill man så kan man.
Och man ska inte underskatta alla meningslösa serier på femman och trean på onsdagskvällar, heller inte en chips-påse och lite dill-dipp.
Idag har jag inte gjort något alls. Började dagen med att kolla på So You Think You Can Dance och förundrats över hur tjejerna lyckas hoppa och göra volter i stilett-klackar. Det är fortfarande ett mysterium för mig. Att kunna gå normalt i högklackade skor är i sig ett stort mystierum för mig, och efter några vändor på Malmö-festivalen har jag fått klart för mig att det inte bara är jag som ännu inte lyckats bemästra högklacks-konsten.
Sen tog jag mig upp till stan och besökte allas vårt älskade Gräddhyllan. Jag tror jag har varit där minst 1000 gången den här sommaren. Snart kommer vi börja hälsa på ägaren och få gå in bakom disken och göra vårt eget kaffe också.
Igår var jag i Södra Sandby hos Micke, med Max, Leo, Wiya och Nadim. Nästan hela Danmarks-gänget, minus Osman pluss Leo! Det var trevligt.
Imorgon börjar jag fem över åtta. Jag funderar på att gå och lägga mig redan nu.
Shipp o hej.
