Vet ni hur kul jag har haft det?
Aaaah, det är helt sjukt. Hur man kan ha så kul som jag har haft!?
Båstad var verkligen en succé, jag ångrar ingenting.
Vi hade verkligen tur med allting. Inte bara hittade vi världens bästa campingställe, men på campingstället fanns där även det absolut skönaste folket jag någonson träffat.
Dessutom hade vi nära till stan, stranden och ICA. Det var helt perfekt. Allt var helt perfekt.
Och inte ett ända foto har jag att dela med mig av.. hihi. Sorry, sanningen gör ont ibland, men jag tror nog att det som hände i Båstad gör sig bäst i att stanna i Båstad. :)
Men jag har verkligen haft en underbar tid. The time of my life.
Vet ni hur kul jag har haft det?
Jag ångrar ingenting..
Tänkte publicera en låttext. Jag har ingen aning om vem som har gjort låten, men det var den som gick varmast i CD spelaren. Låten är ganska grov, och egentligen vidrig..men ändå..Vilka minnen! Vilken tid!
Alla pratar om kärlek,
mys och gos och tjafs
Men allt jag tänker på är hårdporr,
och massa elakt taffs.
Ta tjejerna på brösten,
och höja rösten..
ref.
Jag vill knulla dom som ler,
jag vill höra dom skrika mer och mer.
Livet är en våldtäkt
Det är inte skönt,
om hon inte är spräckt.
Jag vill knulla dom som ler,
jag vill höra dom skrika mer och mer.
Livet är en våldtäckt.
Det är inte skönt,
om hon inte är spräckt.
Jag går på fester,
fester för dom små.
Om jag har jävligt tur,
så får jag med mig två!
Fyller flickorna med sprit
och utför sen min onda ritt!
ref.
Efter helgen,
är jag jäkligt nöjd.
Men det blir fest igen
och då blir det fröjd.
Se flickans nakna kropp
bli spetsad av min grova snopp!
ref.
Jo ja vet, den är ganska nasty. Men ibland är det just sådana låtar som väcker de roligaste minnena! Haha.
Kanske borde föra en snabb-dokumentation om vår lilla resa. Jag menar, här sitter jag och vältrar mig i lycka och minnen och ni fattar ingenting. Well..
Resan började i tisdags. Klockan tio över sju var det tänkt att jag, Rebecca, Josse och Siri skulle ta tåget. Men så blev det ju inte. Efter mycket strul och många om och men kom vi iallafall tillslut iväg, vid tjugo i åtta med pågatåg.
Det blev en lång resa, kan jag lova. Inte fören vid tio på kvällen klev vi av den anslutande bussen till Båstad.
Nu hade vi verkligen ingen aning om vart vi skulle ta vägen. Ingen av oss hittade i Båstad, ingen viste åt vilket håll man borde gå. Vi började gå åt det hållet vi tyckte såg bäst ut. Men vi förstod ganska snart att det var lönlöst och med våra enorma packningar pallade vi helt enkelt inte.
Vi slog oss ner på en parkeringsplats och tyckte synd om oss själva och fördömde våran resa.
Plötsligt dyker fyra lite lätt dragna okända killar, (Tobbe1, Tobbe2, Andrej och Pontus..) och berättar att de har slagit upp deras tält i en liten glänta bakom en fotbollsplan några 100 meter bort. De pekar ut ett håll och sedan ger vi oss av igen.
Och det var nog det bästa som kunde hända. För utan den campingplatsen hade jag inte haft hälften så kul.
Kvällen blev ganska lugn om än något obekväm när det var dags att krypa ner i sovsäcken. (Jag hade då ingen sovsäck, utan kröp ner under min egen lilla handduk.
Onsdagen spenderade vi i staden efter att ha lämnat av Siri hos hennes mormor och morfar. Vi traskade runt och tittadep å alla backslicken och grät en skvätt när vi fick det klart för oss att det varken fanns Mc Donalds eller lågpris ciggaretter i Båstad.
Tillslut slog vi oss ner på en servering och tryckte i oss lite pomfritt innan vi begav oss tillbaka till tälten för att byta om inför kvällen. RIX FM festivalen kallade.
Påklädda och lite tilltuffsade traskade vi iväg mot hamnen. Men den där festivalen var verkligen ingen hitt. Vi trängdes bland folk i en enorm sandlåda (eller om det kanske var stranden..) i några minuter innan vi gav upp och gick tillbaka till tälten. Det hade börjat samlas folk vid tälten och musik spelades och flaskor och burkar öppnades.
Lite senare på kvällen vandrade vi in till stan igen, träffade lite Lunda-folk och tog oss in på ett strand disco. Det var skojigt. Tillslut drog vi oss tillbaka och grillade lite nattamat utanför tältet innan Jag, Rebecca, Josse, Sirak och Danilo klämde ihop oss i tältet o somnade.
På torsdagen var det dags för Rebecca att tröttna och åka hem. Jag förstår henne visserligen lite, men jag och Josse tänkte inte ge upp så lätt. Vi spenderade dagen nere vid stranden och vid åtta tiden började folket i vanlig årdning att samlas runt tälten.
Det blev en hejdundrandes fest och jag hade roligare än jag haft på mycket länge.
Oj vad jag skrattade den kvällen.
På fredagsmorgonen var jag och Josse uppe med tuppen, men mer än så var vi väl inte. Hela dagen låg vi och drog oss i värmen vid tälten tillsammans med Filip, Mattias och Robin, och vid halv sex på kvällen fick jag tillslut Josse att inse att det var dags att bege sig hemot. Allt lyckligt har ett slut, och efter tre helgalna nätter var jag helt slut.
Dessutom är tält typ det obekvämaste du kan sova i.
Men oj, vad roligt jag har haft det. När man ser allt såhär, svart på vitt, på pappet liksom, känns det som att det har hänt väldigt lite. Men jag lovar er, de här dagrana har känts som 345635486984 år. Det har hänt så sjukt mycket.
Det har varit underbart.
Nu ska jag sova.
Ha det
Båstad var verkligen en succé, jag ångrar ingenting.
Vi hade verkligen tur med allting. Inte bara hittade vi världens bästa campingställe, men på campingstället fanns där även det absolut skönaste folket jag någonson träffat.
Dessutom hade vi nära till stan, stranden och ICA. Det var helt perfekt. Allt var helt perfekt.
Och inte ett ända foto har jag att dela med mig av.. hihi. Sorry, sanningen gör ont ibland, men jag tror nog att det som hände i Båstad gör sig bäst i att stanna i Båstad. :)
Men jag har verkligen haft en underbar tid. The time of my life.
Vet ni hur kul jag har haft det?
Jag ångrar ingenting..
Tänkte publicera en låttext. Jag har ingen aning om vem som har gjort låten, men det var den som gick varmast i CD spelaren. Låten är ganska grov, och egentligen vidrig..men ändå..Vilka minnen! Vilken tid!
Alla pratar om kärlek,
mys och gos och tjafs
Men allt jag tänker på är hårdporr,
och massa elakt taffs.
Ta tjejerna på brösten,
och höja rösten..
ref.
Jag vill knulla dom som ler,
jag vill höra dom skrika mer och mer.
Livet är en våldtäkt
Det är inte skönt,
om hon inte är spräckt.
Jag vill knulla dom som ler,
jag vill höra dom skrika mer och mer.
Livet är en våldtäckt.
Det är inte skönt,
om hon inte är spräckt.
Jag går på fester,
fester för dom små.
Om jag har jävligt tur,
så får jag med mig två!
Fyller flickorna med sprit
och utför sen min onda ritt!
ref.
Efter helgen,
är jag jäkligt nöjd.
Men det blir fest igen
och då blir det fröjd.
Se flickans nakna kropp
bli spetsad av min grova snopp!
ref.
Jo ja vet, den är ganska nasty. Men ibland är det just sådana låtar som väcker de roligaste minnena! Haha.
Kanske borde föra en snabb-dokumentation om vår lilla resa. Jag menar, här sitter jag och vältrar mig i lycka och minnen och ni fattar ingenting. Well..
Resan började i tisdags. Klockan tio över sju var det tänkt att jag, Rebecca, Josse och Siri skulle ta tåget. Men så blev det ju inte. Efter mycket strul och många om och men kom vi iallafall tillslut iväg, vid tjugo i åtta med pågatåg.
Det blev en lång resa, kan jag lova. Inte fören vid tio på kvällen klev vi av den anslutande bussen till Båstad.
Nu hade vi verkligen ingen aning om vart vi skulle ta vägen. Ingen av oss hittade i Båstad, ingen viste åt vilket håll man borde gå. Vi började gå åt det hållet vi tyckte såg bäst ut. Men vi förstod ganska snart att det var lönlöst och med våra enorma packningar pallade vi helt enkelt inte.
Vi slog oss ner på en parkeringsplats och tyckte synd om oss själva och fördömde våran resa.
Plötsligt dyker fyra lite lätt dragna okända killar, (Tobbe1, Tobbe2, Andrej och Pontus..) och berättar att de har slagit upp deras tält i en liten glänta bakom en fotbollsplan några 100 meter bort. De pekar ut ett håll och sedan ger vi oss av igen.
Och det var nog det bästa som kunde hända. För utan den campingplatsen hade jag inte haft hälften så kul.
Kvällen blev ganska lugn om än något obekväm när det var dags att krypa ner i sovsäcken. (Jag hade då ingen sovsäck, utan kröp ner under min egen lilla handduk.
Onsdagen spenderade vi i staden efter att ha lämnat av Siri hos hennes mormor och morfar. Vi traskade runt och tittadep å alla backslicken och grät en skvätt när vi fick det klart för oss att det varken fanns Mc Donalds eller lågpris ciggaretter i Båstad.
Tillslut slog vi oss ner på en servering och tryckte i oss lite pomfritt innan vi begav oss tillbaka till tälten för att byta om inför kvällen. RIX FM festivalen kallade.
Påklädda och lite tilltuffsade traskade vi iväg mot hamnen. Men den där festivalen var verkligen ingen hitt. Vi trängdes bland folk i en enorm sandlåda (eller om det kanske var stranden..) i några minuter innan vi gav upp och gick tillbaka till tälten. Det hade börjat samlas folk vid tälten och musik spelades och flaskor och burkar öppnades.
Lite senare på kvällen vandrade vi in till stan igen, träffade lite Lunda-folk och tog oss in på ett strand disco. Det var skojigt. Tillslut drog vi oss tillbaka och grillade lite nattamat utanför tältet innan Jag, Rebecca, Josse, Sirak och Danilo klämde ihop oss i tältet o somnade.
På torsdagen var det dags för Rebecca att tröttna och åka hem. Jag förstår henne visserligen lite, men jag och Josse tänkte inte ge upp så lätt. Vi spenderade dagen nere vid stranden och vid åtta tiden började folket i vanlig årdning att samlas runt tälten.
Det blev en hejdundrandes fest och jag hade roligare än jag haft på mycket länge.
Oj vad jag skrattade den kvällen.
På fredagsmorgonen var jag och Josse uppe med tuppen, men mer än så var vi väl inte. Hela dagen låg vi och drog oss i värmen vid tälten tillsammans med Filip, Mattias och Robin, och vid halv sex på kvällen fick jag tillslut Josse att inse att det var dags att bege sig hemot. Allt lyckligt har ett slut, och efter tre helgalna nätter var jag helt slut.
Dessutom är tält typ det obekvämaste du kan sova i.
Men oj, vad roligt jag har haft det. När man ser allt såhär, svart på vitt, på pappet liksom, känns det som att det har hänt väldigt lite. Men jag lovar er, de här dagrana har känts som 345635486984 år. Det har hänt så sjukt mycket.
Det har varit underbart.
Nu ska jag sova.
Ha det
Kommentarer
Trackback
