Cheeschock!
Idag var det dags att vara lite vuxen o gå och handla mat. Något som jag tämligen sällan gör.
Händer någon gång ibland att jag får cykla upp till vår närbutik o handla grädde eller en citron eller något annat litet när mamma glömt det. Men aldrig att jag har åkt till en riktig, stor mataffär och handlat mat.
(Om man inte räknar bort alla gånger jag frivilligt följt med mamma som liten och suttit i vagnen och lekt med falokorvarna.)
Iallafall, så var det dags, och det var inte så lätt som jag trodde. Jag och Rebecca siktade in oss på Hemköp, det verkade billigt och bra.
Expiditerna såg lite misstänksamma ut när vi klampade in, varför vet jag inte.. vi såg ju hur världsvana och proffsiga ut som helst. Som om vi gjort det här hundra gånger.
Vi pratade högt om vad som fattades i vårt kylskåp i vår nya lya på Söder och gick längs hyllor av sylt och flingor och pillade på olika etiketter.
Nu skulle vi ju inte handla så mycket, på vår inköpslista stod där fil, fligor, cider, räkor och ost. (Räkorna tillkom senare när vi fick syn på alla burkar med inlaggda läckra räkor och var tvugna att ta en..)
Vi hittade cidern kanske snabbt, vi viste ju var läsken brukade stå... filen och flingorna var inte heller så svåra, och räkorna hade vi ju stött på av en ren tillfällighet. Så var det bara osten kvar.
Vi försökte se så vana ut som möjligt när vi stövlade iväg med vår kundkorg mot mejeriprodukterna.
Vi valde snabbt en ost som båda tycktes känna igen.
Sen betalade vi. 108 kronor! Snacka om att bli ruinerade!
Vi kilade snopet ut och granskade kvittot. Vilken jävla vara var det som var så hutlöst dyr?
Och tro det eller ej, men det var osten. 54 kronor för en vanlig ost.
Jag hade ingen aning om att ost var så dyr. Med sådanna priser lär det ju till och med bli billigare att ha en egen ko i trädgården och pruducera eget..
Jag fattar inte varför ost är så dyrt..? Det är väl bara mjölk som vispar o plattas o torkas o lite sådana grejer? Kan väl inte vara så jäkla svårt.
Jag strök snabbt ost från min lista på näringsintag och muttrande gick vi vidare.
Nu ska fan ingen få smaka på min dyra ost, den är ju värdefull!
Ska börja värdesätta varje ostmacka från och med nu...
RIP alla ostmackor.. jag har inte råd..
Kram Karin
Händer någon gång ibland att jag får cykla upp till vår närbutik o handla grädde eller en citron eller något annat litet när mamma glömt det. Men aldrig att jag har åkt till en riktig, stor mataffär och handlat mat.
(Om man inte räknar bort alla gånger jag frivilligt följt med mamma som liten och suttit i vagnen och lekt med falokorvarna.)
Iallafall, så var det dags, och det var inte så lätt som jag trodde. Jag och Rebecca siktade in oss på Hemköp, det verkade billigt och bra.
Expiditerna såg lite misstänksamma ut när vi klampade in, varför vet jag inte.. vi såg ju hur världsvana och proffsiga ut som helst. Som om vi gjort det här hundra gånger.
Vi pratade högt om vad som fattades i vårt kylskåp i vår nya lya på Söder och gick längs hyllor av sylt och flingor och pillade på olika etiketter.
Nu skulle vi ju inte handla så mycket, på vår inköpslista stod där fil, fligor, cider, räkor och ost. (Räkorna tillkom senare när vi fick syn på alla burkar med inlaggda läckra räkor och var tvugna att ta en..)
Vi hittade cidern kanske snabbt, vi viste ju var läsken brukade stå... filen och flingorna var inte heller så svåra, och räkorna hade vi ju stött på av en ren tillfällighet. Så var det bara osten kvar.
Vi försökte se så vana ut som möjligt när vi stövlade iväg med vår kundkorg mot mejeriprodukterna.
Vi valde snabbt en ost som båda tycktes känna igen.
Sen betalade vi. 108 kronor! Snacka om att bli ruinerade!
Vi kilade snopet ut och granskade kvittot. Vilken jävla vara var det som var så hutlöst dyr?
Och tro det eller ej, men det var osten. 54 kronor för en vanlig ost.
Jag hade ingen aning om att ost var så dyr. Med sådanna priser lär det ju till och med bli billigare att ha en egen ko i trädgården och pruducera eget..
Jag fattar inte varför ost är så dyrt..? Det är väl bara mjölk som vispar o plattas o torkas o lite sådana grejer? Kan väl inte vara så jäkla svårt.
Jag strök snabbt ost från min lista på näringsintag och muttrande gick vi vidare.
Nu ska fan ingen få smaka på min dyra ost, den är ju värdefull!
Ska börja värdesätta varje ostmacka från och med nu...
RIP alla ostmackor.. jag har inte råd..
Kram Karin
Kommentarer
Trackback
