helvetelars

Det slog mig precis, efter att ha surfat runt på ett antal olika bloggar (okey, två, perman.blogg.se och detblirbra.blogg.se, som förövrigt är de enda två bloggarna jag läser!) att man inte behöver, i sin blogg, redogöra exkat för vad man har gjort under dagen!
Jag vet inte varför jag alltid har trott att man ska göra det. Att det är de folk vill läsa. Men när jag tänker, så egentligen. Vem fan vill läsa vad jag gjorde i skolan idag? Vem vill läsa om vad jag gjorde förra fredagen, och hurvida det var trevligt eller inte?
Som jag ser det, eller iallafall för mig, är en blogg till för att man ska få skriva av sig lite. Varför man egentligen vill fläka ut sig och sina tankar offentligt, har jag inte riktigt förstått än. Men jag gör det, och har gjort det så länga jag kan minnas.
Förmodligen får jag väl för lite uppmäksamhet någon annan stans, och söker den över internett istället, eller nåt.
Äh, jag vet inte.

Men idag ska jag inte berätta om vad jag har gjort idag. Eller vad jag har gjort i helgen. Även om jag kan tillägga att den har varit trevlig.
Jag ska skriva om något annat. Just för stunden har jag inte riktigt funderat ut om vad än, men det kommer. Vad vill folk höra?
Min franska fotograf lyser med min frånvaro, I'm on my own no. Shit, va svårt.
Jag har verkligen inget vettigt att berätta/diskutera.

Kan ju berätta att jag har en vän som fyller 18 idag. Marianne heter hon och hon är världens sötaste. Hon har världens sämsta humor, och det passar mig utmärkt.
Jag och Marianne har gjort en del märkliga saker i våra dagar.
Tillexempel, under en väldigt blåsig kväll i september när vi ringde till väligt många random människor och berättade att det blåste. Eller när vi gick genom hela stan och låtsades att vi pratade ett annat språk.
Eller alla dom miljontals gångerna vi har suttit i logerna bakom scenen på stadsteatern och hittat på allt möjligt skit. Jag har kännt henne väldigt länge. I sexan lärde vi känna henne, tro det eller ej, genom hennes lillebror. Hon har världens sötaste syskon. Och föräldrar också för den delen.
Nä, men hon är en väldigt kär vän, så grattis grattis till Marianne.

Jag blir sjukt sugen på att själv fylla år, när alla andra gör det. Men det kommer väl.
Nej, fan va jag suger på att blogga.
Skjut mig, snälla.
Hare Kung!