helvetelars

Idag är det alldeles för dåligt väder för att det ska vara roligt att leva. 

Det dåliga vädret för med sig dåligt beteende. Tex, gjorde det dåliga vädret att jag kom 40 minuter för sent till skolan, eftersom jag fick ta bussen till skolan.

Visst, jag hade kunnat stressa som fan, men med mitt nya hår, som jag måste vänja mig vid, är det inte rikigt ett alternativ. 

Igår var alltså dagen D. Dagen då jag klppte av mitt hår. Jag har inget hår kvar.

Iallafall knappt. Jag kan inte ens göra en knut i nacken med mitt hår. Ja, mina vänner. Så kort är det. 

Om det är fint? Jag vet inte. Folk säger det, men jag vet faktiskt inte. Jag saknar mitt långa slitna hår som man fick spreja sönder med hårsprej för att det ens skulle se ut överhuvudtaget. 

Nu bara dansar mitt hår runt mina axlar, och jag ser inte alls ut som Rihanna, eller någon annan kändis som har klippt det kort under den senaste tiden. Det var inte ens meningen att jag skulle se ut om Rihanna eller någon annan kändis som har klippt det kort under den senaste tiden. Det råkar bara te sig så att jag är extremt blyg mot vuxna människor, speciellt frisörer som inte är sociala, och när jag efter 20 minuter insåg att det inte var ens lönt att springa därifrån längre, lät jag det bara hända. 

Karin: Det är kortare än jag någonsin haft det förut!

Siri: Jävlar, då måste det vara jävligt kort. Tänk så kort du hade när du föddes! 

Igår var en ganska märklig dag. Började med att jag spelade in ett radioprogram dedikerat till min mamma. Eftersom jag glömde alla skivor med hennes favoritmusik på hemma, fick jag låtsas att min mamma är ett stort reagge fan. Det var rätt lusigt. 

Sen satte jag mig under saxen klockan två. Jag var så nervös innan att jag var tvungen att gå en ensam runda i stan först och andas och tänka igenom mitt beslut. Så här i efterhand borde jag kanske ha tagit en längre runda. 

Iallafall så satte jag mig under saxen, och efter 30 minuter var hälften borta, och jag gick och gömde mig på en bakgård tills Siri och Rebecca kom och övertygade mig om att jag var jätte fin. Då vågade jag ta mig upp till H&M, där vi inhandlade hårfärg till Siri. Hon får absolut inte färga håret mer för sin mamma, så vi fick sätta oss i min dusch hemma. Fast v färgade det mörkbrunt, var Siri helt säker på att det inte skulle märkas. När Siri tilldelades födelen att kunna fjäska lite för sin mamma genom att erbjuda henne ett presentkort på fyra hundra kronor på Team Sportia, som hon vunnit på Gerdahallen (den jäveln, när är det min tur? Jag lovar, jag nöjer mig med en ryggpåse om det så skulle vara, jag vill bara se mitt namn på den jävla listan!!) så kändes det lite lugnare. 

Sen åt vi gifflar och bakade jätte goda chokladmuffins, innan vi cyklade upp till pizzerian, och jag och Rebecca tittade på när Josse och Siri åt pizza, alternativt kebab. 

Vi planerade veckan också. Vi gör det ibland när vi har för mycket dötid att slå ihjäl. Att vi sedan bara fullföljer ungeför en tredjedel av våra planer, det är en helt annan femma. 

Sen cyklade jag hem och surade för att vi åt broccoli i gräddsås till middag (jag gillar inte broccoli) och sen tittade 

jag på dålig teve med min pojkvän och åt upp de resterande chokladmuffinsen. 

Men ikväll är det Despret. Då kan man inte bli mycket lyckligare. 

Nu ska jag avsluta, pilla lite i mitt obefintliga hår, och kolla om jag har lunch samtidigt som mina enda vänner i skolan. 

Hare Kung!