Måndag - jag blundar
Förlåt, men är det konstigt att allt känns hopplöst?
Imorgon gör jag teoriprovet till körkortet. Jag har pluggat som jag aldrig någonsin har pluggat innan. Jag håller på att spy av allt plugg.
Avklarad teori för mig är ett steg närmare körkortet. Plötsligt har det där förbannade kortet, som jag kämpat för i snart ett år, kännt inom räckhåll. Och vad får jag veta då? Att första uppkörningstiden är den 29 april. OM TRE JÄVLA MÅNADER! Förlåt, men jag kan inte hjälpa att all musten bara sugs ur mig, att gnistan bara försvinner.
Jag var så jävla taggad på att ta det jävla körkortet, på att teorin skulle ta mig lite närmare. Det gör det fan inte alls.
Jag är så jävla trött på det här med körkort så det går inte. Jag orkar inte mer nu. Jag orkar inte kämpa för något som bara flyttas längre och längre fram. Jag orkar inte det.
Jag är inte ens nervös längre för det jävla provet imorgon. Jag känner ingenting. För plötsligt spelar det ingen roll. Även om jag klarar teorin imorgon (förstå mig inte fel, jag kmr vara skit glad OM jag gör det..) men även om jag klarar det, är jag fortfarande tre månader bort från att ha det jävla körkortet i min hand. Fortfarande tre månader bort från att få hoppa och skrika av lycka och äntligen kunna få min lilla frihet. Friheten i att kunna ta bilden när jag vill, åka vart jag vill. TRE MÅNADER! Fatta lång tid det är. Speciellt för någon som tog sin första körlektion i april förra året. Detta suger verkligen.
Speciellt när jag träffar kompis efter kompis som har klarat sina körkort. Jävla skit bajs i röven, säger jag bara.
Jag är så galet opepp. Så galet opepp. Jag vill bara att allt ska vara över. Den jävla gnagande känslan av att fortfarande ha något kvar på min to-do-list. Jag vill att det ska försvinna, och så vill jag ha sommar, så att man kan sitta ute en sommarkväll i bara linne och skratta åt konstiga saker för att man har druckit alldeles för många drinkar. JAG PALLAR INTE MER. Fattar ni att jag är trött eller?
Dessutom har jag en jävla fakking bajs uppgift på praktiken, som jag verkligen inte pallar med den heller.
Bara en vecka kvar. I can do it.
Åh, det känns så jävla snopet alltihopa. Där jag har suttit i telefon med mina vänner och skrattat och planerat roadtrips, för snaart har jag körkort. MEN NÄNÄ, det har jag fan inte alls det. Jävlars skit fan.
Nu vill jag bara gå och kasta mig mot nåot riktigt hårt, vakna upp och det är onsdag, jag har klarat teorin, och tre veckor senare gör jag uppkörningen. FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN!
Nu ska jag gråta en skvätt.
Hare Kung!
Imorgon gör jag teoriprovet till körkortet. Jag har pluggat som jag aldrig någonsin har pluggat innan. Jag håller på att spy av allt plugg.
Avklarad teori för mig är ett steg närmare körkortet. Plötsligt har det där förbannade kortet, som jag kämpat för i snart ett år, kännt inom räckhåll. Och vad får jag veta då? Att första uppkörningstiden är den 29 april. OM TRE JÄVLA MÅNADER! Förlåt, men jag kan inte hjälpa att all musten bara sugs ur mig, att gnistan bara försvinner.
Jag var så jävla taggad på att ta det jävla körkortet, på att teorin skulle ta mig lite närmare. Det gör det fan inte alls.
Jag är så jävla trött på det här med körkort så det går inte. Jag orkar inte mer nu. Jag orkar inte kämpa för något som bara flyttas längre och längre fram. Jag orkar inte det. Jag är inte ens nervös längre för det jävla provet imorgon. Jag känner ingenting. För plötsligt spelar det ingen roll. Även om jag klarar teorin imorgon (förstå mig inte fel, jag kmr vara skit glad OM jag gör det..) men även om jag klarar det, är jag fortfarande tre månader bort från att ha det jävla körkortet i min hand. Fortfarande tre månader bort från att få hoppa och skrika av lycka och äntligen kunna få min lilla frihet. Friheten i att kunna ta bilden när jag vill, åka vart jag vill. TRE MÅNADER! Fatta lång tid det är. Speciellt för någon som tog sin första körlektion i april förra året. Detta suger verkligen.
Speciellt när jag träffar kompis efter kompis som har klarat sina körkort. Jävla skit bajs i röven, säger jag bara.
Jag är så galet opepp. Så galet opepp. Jag vill bara att allt ska vara över. Den jävla gnagande känslan av att fortfarande ha något kvar på min to-do-list. Jag vill att det ska försvinna, och så vill jag ha sommar, så att man kan sitta ute en sommarkväll i bara linne och skratta åt konstiga saker för att man har druckit alldeles för många drinkar. JAG PALLAR INTE MER. Fattar ni att jag är trött eller?
Dessutom har jag en jävla fakking bajs uppgift på praktiken, som jag verkligen inte pallar med den heller.
Bara en vecka kvar. I can do it.
Åh, det känns så jävla snopet alltihopa. Där jag har suttit i telefon med mina vänner och skrattat och planerat roadtrips, för snaart har jag körkort. MEN NÄNÄ, det har jag fan inte alls det. Jävlars skit fan.
Nu vill jag bara gå och kasta mig mot nåot riktigt hårt, vakna upp och det är onsdag, jag har klarat teorin, och tre veckor senare gör jag uppkörningen. FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN!
Nu ska jag gråta en skvätt.
Hare Kung!
Kommentarer
Trackback
