helvetelars

vår trip till skoaffären sluta i big success för min del. jag får sånna sjuka känslor ibland. för där satt jag liksom och pillade mig i rumpan och väntade på att de andra i familjen skulle följa mitt exempel och sjukt snabbt hitta ett par gympa-skor, och så får jag se på ett par skor som bara står där och liksom lyser i all sin vackerhet. och jag bara fick sånt hugg i mig att "dom skorna måste jag ha, jag kommer inte bli lycklig utan dom skorna.." det var så sjukt, för jag kände verkligen så. och due to mitt shoppingförbud så insåg jag långsamt att jag skulle behöva vänta ENDA TILLS PÅ FREDAG innan jag fick kalla dom mina. och jag fick verkligen världens ångest av denna vetskap. det var så hemskt att inse att ett par jävla skor, tingest kunde ge mig såndan ångest, sådan heartache, men samtidig gick det inte att frånse.

så jag tittar med mamma med mina puppie-eyes (som förövrigt funkar bättre än något annat på hampus) och helt plötsligt står jag utanför affären, och gissa vad jag har i min kasse? SKORNA.
och jag veeet jag veeet, jag har shoppingförbud och nu svek jag mig själv och bla bla bla, MEN, det gjorde jag faktiskt inte. för mamma betalade sålänge och sen betalar jag tillbaka på fredag, när jag får shoppa igen. smart va!? så fram tills på fredag är dom egentligen inte mina.. jag bara lånar dom. sjukt smart tyckte jag..


hello lovers.

Hare Kung