helvetelars

jag tror jag är en dålig person. eller mer en bitter person. eller en hämdlysten person kanske?
det är sjukt, men har någon gjort mig illa på något sätt, kommer jag inte sluta för än den personen ligger lika långt ner i skiten som jag själv gjorde en gång, eller varför inte längre ner?

nu menar jag inte det här som ett "don't mess whit me" inlägg, utan mer som ett, det är nog inte en så bra egenskap trotts allt-inlägg. jag är nämligen extremt långsint och kan hålla på o älta grejer om och om igen. svinigt dålig egenskap.

är det fel av mig att må lite lite bra av att se någon lida som har fått mig att lida? blir jag en djävul då?

lite annan kul information om mig är tex,

-att när vi var små och sett Pippi Långstrump, var vi såklart super nyfikna på det här med sockerdricka (ni vet, sockerdricksträdet!!) så mamma och pappa bestämde sig för att köpa hem en flaska så att vi kunde smaka. i slutändan var det bara Maria som smakade, vi andra vågade inte!
-mitt första glas läsk drack jag i åttan
-jag anser mig själv vara otroligt almänbildad, men jag läser i stort sett aldrig böcker. minns inte senaste gången
-jag tycker att jag är skit rolig, och ser absolut inte det som något negativt att man kan få sig själv att skratta, dvs skratta åt sina egna skämt. det är ju underbart!

Hare Kung