Måndag - ge mig lite mera
idag har jävligt många ungommar runt om i staden vakna upp med tanken "idag är första dagen på mitt nya liv..."
inte jag.. min tanke var "idag är en helt vanliga dag i mitt vanliga liv..." Trist.
Förutom en sak, Helena tog ut sin tandställning idag. party party! vi firade med mat på gräddis.
sen jobbade jag. det är så jävla trist så det finns inte och nu på kvällen har jag suttit hemma hos Minja och sägt hejdå till Gresa som åker till Kosovo i en månad. Det var mysigt!!
Jag kommer alltid på så jävla smarta grejer under dagarna som jag tänker att de, de ska jag blogga om ikväll. Sen när jag liggar där så bara poff (ja Hampus, det låter exakt så..) så är alla idéer borta. sjukt störigt.
En sak som kom upp när jag och Hampus gick på en utav våra väldigt få kvällpromenader är att det sätts en jävla press på ungdommar egentligen. Man får ungefär fem till sju år på sig att göra allt. Mellan 20 och ca 25 års ålder ska du hinna med exakt allt, du ska resa och se världen, du ska plugga, du ska hitta dig själv, du ska komma på vad du ska jobba med för alltid, du ska flytta hemmifrån. Allt ska du göra under de här fem åren, annars har du inte riktigt haft en meningsfullt liv. Sen har du resten av ditt liv på dig att göra exakt samma sak... Är inte de sjukt konstigt?
Vad är det som säger att man MÅSTE resa och se världen när man just är i tjugoårs åldern? Varför kan man inte göra det när man är 40? Eller pensionär? Varför får vi så sjukt kort tid på oss att göra allt, när vi ska spendera resten av våra liv med att göra samma sak?
Hare Kung
inte jag.. min tanke var "idag är en helt vanliga dag i mitt vanliga liv..." Trist.
Förutom en sak, Helena tog ut sin tandställning idag. party party! vi firade med mat på gräddis.
sen jobbade jag. det är så jävla trist så det finns inte och nu på kvällen har jag suttit hemma hos Minja och sägt hejdå till Gresa som åker till Kosovo i en månad. Det var mysigt!!
Jag kommer alltid på så jävla smarta grejer under dagarna som jag tänker att de, de ska jag blogga om ikväll. Sen när jag liggar där så bara poff (ja Hampus, det låter exakt så..) så är alla idéer borta. sjukt störigt.
En sak som kom upp när jag och Hampus gick på en utav våra väldigt få kvällpromenader är att det sätts en jävla press på ungdommar egentligen. Man får ungefär fem till sju år på sig att göra allt. Mellan 20 och ca 25 års ålder ska du hinna med exakt allt, du ska resa och se världen, du ska plugga, du ska hitta dig själv, du ska komma på vad du ska jobba med för alltid, du ska flytta hemmifrån. Allt ska du göra under de här fem åren, annars har du inte riktigt haft en meningsfullt liv. Sen har du resten av ditt liv på dig att göra exakt samma sak... Är inte de sjukt konstigt?
Vad är det som säger att man MÅSTE resa och se världen när man just är i tjugoårs åldern? Varför kan man inte göra det när man är 40? Eller pensionär? Varför får vi så sjukt kort tid på oss att göra allt, när vi ska spendera resten av våra liv med att göra samma sak?
Hare Kung
Kommentarer
Trackback
