Onsdag - tsunamivarning och branna

Gud vad jag hade sett fram emot min sovmorgon. Forsta pa valdigt lange kandes det som.
Men den fick tyvarr ett valdigt abrubt slut.
Halv sex stormar Rebecca in i rummet med andan i halsen och skriker DET AR TSUNAMIVARNING, VI MASTE FLY!!
sa det var bara att kasta sig ur sangen, packa det viktigaste, vilket i efterhand visade sig vara en pase bilar och bikinioverdelen (?) och sen var det bara att ge sig i vag. I sakert tva timmar klattrade vi upp i stekhet morgon varme upp for berget, helt ovetande om vad som skulle handa. Vi skamtade nervost, men alla insag anda alvaret och ingen vagade ta upp kamerorna och fota den bisarra handelsen.

Val uppe slar vi oss ner, och radfragar varandra om vi ska smsa familj eller inte, man vill ju inte skramma upp folk. helt ensama befinner vi oss uppe pa berget och spanar efter den fruktade tsunamin, men utan resultat. efter nagon timme for vi sallskap av andra svettiga turister. de berattar att massor med hajar har simmat in mot stranden.

Vid tio hade varningen havts och vi begav oss ner igen, pustade ut och lite skakade.
Sedan dess har vi legat och forsokt sola i den stekande hettan, och trotts att jag smorjt in mina ben med 30 tre ganger unger 4 timmar ar jag rod som en tomat och har gett upp for dagen. Dags att ga hem och ligga under flakten.

Imorgon ar en ny dag, och forhoppningsvis hander inget ovantat.
Men vad ar oddsen liksom?
Rebecca och Co har varit har i tre manader, och min forsta hela dag rakar vi ut for tsunamivarning.
Vad har ni gjort idag?

Hare Kung

Kommentarer
Postat av: Pia Lena

Det är bara att inse vad det är som gäller för dig Karin - stanna hemma!!!! Jag förstår inte hur du lyckas!?! Och kan inte säga att jag ser fram emot vad som komma ska...... Kom hem!!!! ;-)

2010-04-07 @ 16:13:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0