Torsdag - you better hold on
Hej världens bästa 14 läsare.
Dagen D är över. Och gissa vad? JAG KLARADE DET! Inte bara klarade jag det, jag lyckades ro hem ett djävla VG!!! Herregud! Först ut var vi, satt och kände svetten, bokstavligt, rinna längs min kropp.. Och så bah.. "Ja, men ni får väl godkänt.."
Jag ser mig själv som en känslomänniska. Mycket känslor som pendlar upp och ner osv. Men jag är INTE en offentlig känslomänniska. Inom mig hjulade jag, gjorde frivolter och andra akrobatiska trix när vi fick reda på vårt betyg. Utanpå log jag bara lite.. Ibland önskar jag att jag var lite mer offentlig med mina känslor. Lite som Hanna kanske, som av ren lycka brast ut i storgråt, där och då. Verkar så fritt, så skönt och, jag vet inte.. Spontant kanske?!
Men sån är alltså inte jag. I vilket fall, offentligt gråtande eller ej, så är jag så otroligt jävla lycklig. Inte bara för att vi klarade det, utanför att vi dessutom klarade det VÄL!!! Hur bra är inte vi? Hur bra är inte jag?
Fortsatte dagen i ett jävla lyckorus, med vidare opponering fram till tre, sen stolt som en tupp över att se lillen i frack på sin bal. Avslutade dagen med en kallelse till intervju till skolan jag sökt in till...
Egentligen avslutades inte dagen så. Dagen avslutades i Marias famn, men ryggen mot den extremt obehagliga film hon så opassande valt ut. Är alltså inte ute och dansar/pausar och slår klackarna i taket, för vet ni vad? Jag orkar inte de! Och det är okej, för nu har jag tre långa månader framför mig där jag kan slå klackarna i taket HUR MYCKET HAG VILL!!!
Smaka på den ni!
Hare Kung
