helvetelars

Idag fyller jag år. Så att alla vet om det. Jag har redan både instagrammat OCH snapchattat en påminnelse så att verkligen ingen ska glömma. Min födelsedag råkar nämligen vara min absoluta favoritdag på hela året. Det är den enda dagen där en får bete sig precis så egoistiskt som en egentligen alltid vill bete sig. All eyes on me liksom. 

 

Imorse var det väldigt få eyes on me. Inte ett enda öga på mig faktiskt. Ingen som sjöng, inte ens ett grattis-sms när jag vaknade. Enorm besvikelse. MEN sen kom jag på att mina kompisar faktiskt fixade världens fetaste överraskningsfest till mig i fredags, så då förlät jag dom för uteblivna morgon-sms. 

 

Alldeles nyss fick jag tårta och födelsedagssång på jobbet, och igår sjöng mamma, med mormor och morfar på högtalartelefon en väldigt osynkad version av Ja må hon leva. Hade kunnat förstå den osynkade sången om det var någon typ av fördröjning i förbindelsen, men till och med mormor och morfar var osynkade, som ändå sjöng i samma lur. Underhållande var det i alla fall. 

 

Jag tror att en stor anledning till att jag gillar min födelsedag är att man verkligen får bekräftelse på att man har folk som bryr sig (eller inte bryr sig, oh hemska tanke) runt sig. Jag har en tendens att inte tro att jag är älskad och under min födelsedag får jag ändå bekräftat att jag visst är älskad. Sen går jag hela året och känner mig hatad, och sen kommer fölsedan igen o så kan jag mysa ner mig i all kärlek jag får. 

 

Annars händer inte så överdriver mycket i mitt liv. ELLER så händer skitmycket, jag fyller 25, tar examen om CIRKA tre veckor vilket är helt sjukt i huvudet, och sen är det sommar?????????????? Bananas att jag är färdigutbildad alldeles strax. 

 

Mitt första mål som färdigutbildad eventkoordinator (förutom att få ett jobb då.....) är att instifta ett jämlikhetsmärke i eventbranschen. Jag skrev mitt examensarbete om detta, där jag jämförde ett jämlikhetsmärke med ett miljömärke. Det handlar helt enkelt om riktlinjer och krav som ställs på evenemang , hur deras organisition, för- och efterarbete samt genomförande ska skötas. Möter de alla kriterier blir de märkta, och det blir ett litet ess i rockärmen (SAMT ETT JÄMLIKT EVENEMANG HALLÅEE?). 

 

Visste ni att förra året var bara 19 % på de största svenska festivalerna kvinnor? Och att 88 % av alla som bokar band i Sverige är män. Ser ni någon koppling där eller? 

 

Jag har tagit patent på den här idén, föutom att skapa ett jämlikt klimat i eventbranschen vill jag nämligen även bli svinrik, men det är i alla fall mitt mål nu när jag ger mig ut i den här spännande branschen. 

 

Nu ska jag åter ägna mig åt att fylla år. 

Hare Kung