Tisdag - inside you
Happ.
Sitter i solen o bah låter svetten rinna. KÄNNS HELT OK ska ni veta!
Försöker dessutom tänka på allt det fina jag har i mitt liv som väger upp det faktum att jag fått jättefula linjer av soljävel. Jag är som sagt väldigt glad över att vara superblond men trots detta ändå kunna få färg. Men linjerna som kommer efter ca 20 sekunder är fan inte roliga..
Imorgon lämnar vi in vår uppsats, en hel dag för tidigt. Och även om vi fortfarande har en hel opponering kvar efter det så går det nog inte att beskriva känslan av att vara färdig. Alltså.. Imorgon är my work done. Och en vecka senare tar jag sommarlov. Och sen ska jag inte skriva uppsats igen på jäkligt länge, hade jag tänkt!
Påbörjade även min karriär som skådespelare idag tillsammans med Hanna. Vi blev utvalda (jag säger vi, fast egentligen var det Hanna, och jag var liksom "tvungen" att följa med, eftersom vi skriver tillsammans..) att medverka som 'studenter' i en typ av informationsreklamfilm för Lunds Universitet. Och vem passar väl inte bättre än jag för det jobbet, tänkte jag och hakade på. Sen att dom i princip enbart filmade min rygg för att kunna zooma in Hannas colgate-leende är väl en annan sak.. JAG VAR MED I ALLA FALL.
Vi skulle gå fram till ett bord. Prata och skratta med vår "lärare" och diskutera vårt "arbete".. Sen skulle vi gå därifrån. Allt tog ca 30 minuter, jag blev inte sminkad och jag fick ingen trailer eller egen stol med mitt namn på. Är JÄTTEBESVIKEN.. Men får väl inse att alla karriärer börjar någonstans.. Eller hur?
Ikväll ska jag på möte, utomhus (!) och diskutera nästa termins klubbar, ska bli spännande. Och i helgen ska jag åter igen ut på jobbuppdrag.
Nu ska jag återgå till min otroligt energikrävande uppgift att sola bort linjer!
Hare Kung
Lördag - Till Reeb <3
Hej bloggen. Jag har ju som sagt varit lite, vad ska man säga, frånvarande från detta medium den senaste tiden. Boven i dramat heter Twitter, jag är helt SÅLD och har således varit otrogen mot er nu i ca en månad. Och nu skäms jag, såklart. Detta måste alltså kompenseras på något sätt.
Tänkte därför dedikera ett HELT inlägg till min allra trognaste läsare, som ni stött på många gånger här i bloggen: Reeb! Reeb heter såklart inte Reeb på riktigt, det hade varit lite weird. Men enda sedan denna bloggens begynnelse har det varit hennes smekis här på bloggen, och så får det fortsätta. Jag har alltid brottats med det moraliska dilemmat att publicera namn och bild på folk som själva inte valt att aktivt vara en del av blogg/twitter/kommunikativa exhibitionis-kulturen, men gör det oftast ändå. Tänker att eftersom jag bara har 14 läsare, och dessa oftast känner varandra ändå spelar det ingen större roll. MEN, ska tilläggas. Känner du/ni er uthängda på något litet vis, säg till.. Ni har mitt nummer :)
Åter till Reeb. Ska alltså dedikera ett helt inlägg om bara denna lilla fantastiska människa. Så kan väl lika gärna börja från början:
Reeb föddes samma år som jag, fast ca ett halvår senare. Men vi skulle inte komma att träffas för än ca sju år senare. Då träffades vi runt en burk med chokladnallar. Man skulle gissa hur många som fanns i burken. Jag stod där med min mamma, Reeb med hennes, och det var läkarkalas i någons trädgård. Våra mammor förkunnade att om någon månad eller två skulle vi hamna i samma klass på Palettskolan. Sen gissade vi hur många nallar som fanns i bruken, och ingen vann..
Som utlovat träffades vi igen, nervösa små sjuåringar på en skolgård tillsammans med våra föräldrar. Och vi hade exakt samma ryggsäck. Den var rosa, väldigt väldigt rosa, med hästar på. Reebs mamma hade köpt en till henne, trotts Reebs allergi för hästar, och min mamma hade köpt en till mig. Och vi hamnade i samma klass. Men det var inte för än i trean, alltså tre år senare, som vi på riktigt skulle börja knyta vänskapsband, då tillsammans med en tredje part, vi kan kalla henne Elvis.
Reeb var redan då outtröttlig. Eftersom min mamma är av arten "förbered dina barn på allt", gick jag på ungefär 7427452 aktiviteter som liten. Och Reeb följde med på ALLA, satt och väntade och tittade. Såhär i efterhand fattar jag fan inte hur hon pallade. Men hon gjorde det, och det var fint. Till mitt försvar följde jag faktiskt med en gång i sexan och tittade på en dansuppvisning.
Vid 11 års ålder var vi oseparerbara. Reeb var den första personen jag någonsin sov över hos. Den första kompisen jag någonsin åkt på semester med. Den enda kompisen jag har som har sett mig gråta. Och hon är den enda som har hälsat på mig när jag inte bodde i Lund. Vi har åkt skidor tillsammans, badat i Grekland under föräldrars övervakning och festat loss både i Thailand och Bulgarien, denna gången med föräldrarna lååångt borta. Vi har solat tillsammans på Bondi Beach i Sydney, bränt upp presenter från onda killar, skrivit kärleks- och hatlistor, blandat blod, ringt varandra varje morgon och bestämt vad vi skulle ha på oss för kläder, bråkat, skrattat, gråtit, gett varandra gränslöst med otympliga och onödiga presenter, snattat dippa på Burger King och brytit mot våra föräldrars gemensamma regler. Vi hade en "hemlig" möteplats vi kallade rondellen, där vi kunde cykla runt runt i timmar, vilket inte alls verkade konstigt då.... Kan även stolt berätta att det var jag som fick Reeb att bryta sitt godisförbud som liten under ett bord hemma hos hennes pappa.
I femman byttes Elvis ut mot Ferre istället, och RKF bildades. Och ja, det fanns kläder, armband och trosor. Det fanns ramsor och klapplekar. Allt var RKF. Vissa saker är fortfarande RKF.
Puberteten var turbulent för oss båda, men vi klarade oss igenom det tillslut. Mycket drama, många sena kvällar och många hemmafester senare började vi gymnasiet. Reeb började på Polhem och jag började på Vipan. Och nu, 15 år senare, efter det att vi för första gången träffades runt en burk med nallar, skickade hon nyss ett sms med lite skvaller. Vi ses förhoppningsvis ikväll.
Det var en korta berättelsen om mig och Reeb. Det är en väldigt fin berättelse och jag tycker om denna kvinna väldigt mycket. Idag är vi, kroppsligt separerbara då Reeb har konverterat till sambolivet och jag åter igen lever singellivet. Och trotts att vi inte träffas varje dag längre så tror jag nog att hon fortfarande är den som känner mig bäst.Och det är fint.
Så stor PUSS till dig Reeb. Förlåt för att jag inte har uppdaterat min blogg på länge. Jag lovar att försöka bättra mig, men hoppas att detta kompenserar lite! Och kom ikväll, det kommer bli kul! :)
Hare Kung
Hejdå från oss!
Lördag - turn ut up
OKEJ. Twitter och sms räcker inte. Jag MÅSTE avreagera mig här också. Idag har vi alltså haft städdag hemma (mamma, du hade blivit så stolt om du såg hur jag uppfostrat pojkarna..) Iallafall.. Allt gick bra och vi var alla SÅ nöjda. Tills jag inser att Raaz har slängt min ansiktskräm på grund av att den "ju typ var slut"...
Alltså DUDE. Inget är slut för än jag säger att det är slut. Ni är män. Ni fattar inte. Ni slänger saker när de är halvtomma. Ironin i det hela är att han dessutom har slängt krämen, men inte korken!?!?!?!?! Jag dör så arg jag är just nu. Vem slänger sådana viktiga grejer som min sjukt viktiga och dyra ansiktskräm från CityGross? Vilket monster gör något sådant? Det finns ALLTID något kvar. Man måste bara ha viljan och tekniken. Ligger den i badrummet är det för att det finns något kvar. Omg.
Och jag som skulle vara så läcker och snygg bakom bardisken ikväll. Nu kommer jag bara att stå där som ett flottigt monster och muttra. OCH ALLT ÄR RAAZ FEL!!! Han måste kanske dö.
Hare Kung
Tisdag - never
Här är jag på en gunga i en skog.
Tisdag - sol i sinne, brun inne
Guu så det regnar och har sig. Ligger och njuter i min säng. Näst efter Ahlgrens är fan min säng den bästa platsen som finns. Har dess utom börjar exprimentera lite med mina vanor. Duschar nu mera på kvällarna istället för på mornarna. Lever lite vilt så att säga. Det är faktiskt jäkligt nice att gå och lägga sig helt fräsch.. Dock kör jag fortfarande på gå till skolan i tröjan jag sov i-stilen. Funkar den med. Hur vilt som helst får det ju inte bli..
Idag har jag varit på branutbilnind. Vi fick titta på en film, bli informerade och släcka bränder. Det var dödens tråkigt. Jag hatar att gå på sånt där utan mina kompisar. Alltså mina allra närmaste kompisar, dom som fattar mina skämt. Satt liksom och nästan skakade för att jag inte hade någon att viska alla mina roliga skämt till. Jag är så rolig.
Har egentligen inte så mycket mer att lufta. C-uppsatsen rullar på, och livet lika så. Ibland är jag med om roligare saker. Ibland om mindre roliga saker. Ni vet, så som det är..
Hare Kung
Lördag - lemme here yee seey
Sitter på tåget ner till Lund igen efter en väldigt snabb dygns-visit uppe i Arboga. Tåget hit gick 17:23 igår, och tåget hem gick 17:31..
Längtar sjukligt mycket tills jag är hemma. Har redan ätit upp mer än halva min färdkost, vilket är trist då jag knappt kommit en tredjedel av resan. Dessutom är det tydligen banarbete vilket gör att jag måste hoppa på en ersättningsbuss i Älmhult. När man reser såhär så åker man igenom och besöker väldigt många små städer. Tror jag varit i minst tre som jag tidigare varit helt övertygad låg på Gotland.. Men så var alltså inte fallet, utan dom låg här i Sverige, tänkte jag säga.. He he he..
Snaaart hemma!
Hare Kung
Bilden är från min rastpaus på väg mellan Arboga och Katrineholm..
Fredag - problem
Just nu lider jag av ett ofantligt problem. Problemet heter hörlurar och det håller på att göra mig galen. Jag har två olika sorters hörlurar, båda inköpta på Teknik Magasinet (som jag förövrigt känner att det spelar ingen roll hur mkt pengar ni erbjuder mig, jag kommer ALDRIG göra reklam för er..)
I alla fall. Hörlurarna nr 1 är sådana där stora, ni vet över huvudet. Dom har jag bytt ca fem gånger på ett halvår pga att det alltid blir glapp i sladden. Just nu är det återigen glapp i sladden vilket resulterar i att man måste hålla sladden på exakt rätt sätt för att det ska höras ut bägge lurarna. Dvs asstörigt. Känner mig alltid helt.. sne, när jag går runt med ljud i enbart ena örat.
Hörlurarna nr 2 är vanliga snäckor. Mitt första problem med dom var att de var för stora, vilket gjorde att jag fick ofantligt ont i öronen av dom. Men det kunde jag i alla fall leva med, dom satt ju fast. Men nu har dom börjat skicka små mini-stötar in i öronen på mig, vilket känns mindre okej. Det känns rent av farligt. Som ofrivilliga el-chocker vilket i för sig kanske långsamt botar alla mina psykiska problem, men det gör ju ont för fan. Då går jag hellre runt och är lite galen, och lyssnar på musik smärtfritt.
Nu ska jag snart ut och åka tåg i 3,5 timmar och funderar på vilka hörlurar jag ska ta med på resan. De som ger mig stötar eller de som får mig att känna mig sne? Vad tycker ni?
Kommer hem igen imorgonkväll vilket är skönt. Blir en snabbvisit för att uträtta jobbrelaterat stuff. Kommer berätta mer om detta senare. En annan grej som stör mig lite är att jag på ca en månad lyckats få fler twitterföljare än jag lyckats få på min blogg på SEX år. Fattar ni nu att det är svårt att hitta motivation att blogga. GE MIG MOTIVATION PLZZ! Men jag ger inte upp.
Hare Kung
så här cool var jag och mina syskon när vi var små. synd att det vara höll i sig för en av oss......(mig alltså.......)
Onsdag - dude
C-uppsatsskrivandet är i full gång och hela mitt liv blir lidande pga det. Det jobbiga är att det knappt ens är något jag tycker är värt. OKEY om jag var typ kär, eller hade fått ett nytt spännande jobb eller liknande. Men nu sitter jag liksom på UB dagarna i enda och försummar allt annat i mitt liv som gör mig lycklig. Usch och fy. Men försöker peppa mig själv med att det snart är över och att det snart är helg. Helgerna är heliga för mig och Hanna, dvs allt som börjar på c och slutar på uppsats är totalförbjudet.
Har börjat göra de sjukaste smoothiesarna till frukost varje morgon. Vill typ bara gå och lägga mig så att jag kan vakna imorgon och få dricka mina gudomliga smoothies. Mums. Jag kör vaniljyoggi, frysta jordbär (jordgubbar alltså..) och banan. Så jävla nice. Så står jag där varje morgon och mixar. Tänker fortsätta med detta tills grabbarna vill döda mig pga lätet från mixern klockan sju varje morgon. Och då kommer jag att fortsätta. Dom får helt enkelt skaffa öronproppar, för från och med nu MÅSTE jag ha en smoothie varje morgon.
Funderar på att köpa en sån där fashionabel kaffe-mugg, ni vet som alla kändisar går runt på stan med, och ha smoothie i den. Två positiva saker, så som jag ser det, kommer att komma ut av detta. Positiv sak 1 är att mitt smoothie-drickande inte längre är rumsbundet. Positiv sak 2 är att det ser ut som att jag går runt med en kaffe, vilket är lika med coolhet i alla andras ögon (inbillar jag mig..) Ett tag när vi "tog en kaffe på stan" brukade jag hälla över cola i en take away-kopp bara för att se ut lite mer som alla andra. JA SÅ MESIG ÄR JAG, MEN DET ÄR OKEJ. Jag har massa andra coola drag som väger upp mina små flaws....
Hare Kung
Lördag - påskhare
Om jag någonsin träffar någon ska jag lätt döpa den personen till X här på bloggen. Ska vara så sjuuuukt hemlig och bah "idag har jag och X gjort detta..." osv osv. Och alla kommer bah VEM ÄR DENNA PERSONEN?? KARIN DU ÄÄR SÅ HEMLIG. Jag liksom spelar på mänskilghetens nyfikenhet. Folk kommer att börja tissla och tassla, ha teorier och börja smygfotografera mig med olika personen på stan som dom sedan lägger upp i sina bloggar unden rubriken "Är detta X?" Och tillslut kommer någon, som jag trodde var min vän, men som det ska visa sig bara har umgåts med mig för att få hänga in da spotlite outa mig och X och vääärldens blogg-drama kommer att uppstå. Jag kommer att skriva lååååånga inlägg om vilken falsk människa det där var, som bara hängde med mig för min fame and fortune, och hur jag alltd var så generös, HUR kunde du backstabba mig på detta viset? (blir nästan lite irriterad på denna personen i skrivande stund..) osv osv. Exakt så kommer det vara, och det kommer vara KAOZ.
Idag snöar det, på självaste påskafton, vilket gör att jag placerar mig i liggande ställning fram tills någon kommer med ett förslag som jag känner är nog värt för att röra på mig. Har lindat in mina ben i en fleece-filt + täcke. Innan brukade jag alltid ha en fleece-filt som lakan. Så jävla mysigt material (- det faktum att man blir elektrisk... huva). Hoppas fleece blir inne snart så att man kan få gå runt med fleec-byxor. MYZIGT!!!!
Nu ska jag titta på ALLA program på svtplay i bokstavsordning.
PåskHare Kung
Onsdag - paise the lord
För folk som inte uppmärksammat det ännu så är det snart min fölsi. Har även insett i och med detta att jag kommer vara ETT ÅR ÄLDRE innan den här helvetesuppsatsen är färdig.
Jag fyller år på en måndag. Seriöst. Kan det blir mer deppigt? I think not. Funderar på att ha med mig balonger, serpentiner och tvinga alla på UB att ha på sig partyhatt (eftersom det är platsen jag med största sannolikhet kommer att tillbringa min fölsi på). Hatar att bli äldre. Hatar att fölsidagarna inte är lika med fest, uppmärksamhet och kärlek längre. Hatar att inte fölsi automatiskt betyder kalas och ledighet från allt som är tråkigt längre.
Men fira min fölsi brukar jag faktiskt alltid göra, även om det inte alltid är prick på dagen. Förra året till exempel ställde jag och Misanfisan till med fest. Vi brukar göra det, hon o ja.. Ställa till med fest alltså, eftersom hon lyckades födas bara två dagar senare, om än också ett helt år efter (liten!) och det har vi gjort i flera år nu. Brukar bli himlans trevligt. Får se vad jag ställer till med det här året. Dock tycker jag att det är lite dubbelt att det är MIN födelsedag, och att jag därför fixar värsta grejen så att MINA VÄNNER ska ha trevligt. Tycker det borde vara tvärt om. Mina vänner borde anstränga ihjäl sig för att ge mig den ultimata dagen (plus berg av preseter ofc), liksom för att visa hur mycket dom älskar mig......... *hint*
Tänkte avsluta med en asdeppig bild på vårt bord här på UB. Detta är alltså böcker. Böcker som vi har lyckats samla på oss efter endast en vecka med uppsatsskrivande.. Fatta då efter tio. Vi kommer behöva tre bord, minst.. Suck..
PåskHare Kung
Onsdag - helo jo
Framför er har ni inte längre snälla pryda Karin, utan en laglös förbrytare med svärtat samvete. Jag är just nu under utredning. Utredning för borttappad bok på Lunds Universitetsbibliotek. Jag har inget minne av att jag INTE har lämnat tillbaka den, men tydligen har jag då inte det. Och nu utreds jag.. (Det ska tilläggas att jag har betalat skulden.. men jag behöver tydligen utredas ändå..)
Det negativa med att vara en farlig brottsling är att jag inte kan låna böcker. Det där nedrans lånekortet som inte fungerar är just nu allt som står mellan mig och att skapa stordåd på c-uppsatsen. Men jag har i alla fall något att skylla på.
Det var lite roligt när det uppdagades, det här med min utredning. Jag skulle gå för att låna en bok, och till min stora förtret gick det inte. Med arga steg gick jag till hjälp-disken för att fråga. Biblotikaren tittade först ömt på mig, men efter några klick på datorn (och hon uppenbarligen fått reda på vilken förfärlig människa jag egentligen var..) fick jag en barsk blick och ett snäs:
"Du utreds just nu! Du har tappat bort en bok! Du har tappat bort Medierna och Moderniteten!!"
Sen tittade hon ännu argare på mig när hon insåg att det var just den boken, Medierna och Moderniteten jag var på väg att låna om igen. Det hade jag själv för övrigt ingen aning om heller.. Var alltså på väg att låna exakt den boken jag just nu utreds för. Lite kul.
Nu ska jag till skolan
Hare Kung
Tisdag - i was so strong for so long
Jag hatar när jag hakar upp mig på saker. Någon sa någon gång till mig att en ABSOLUT inte får dricka något direkt efter att en borstat tänderna, för då hade en lika gärna kunnat skita i att borsta från första början. Var något om att en sköljer bort allt flour? I alla fall så har jag HELT hakat upp mig på detta. Ligger just nu och DÖR av törst, men kan verkligen inte dricka, för då förstörs liksom ALLT. Maria har en liknande grej med att hon tror att det är fullkomligt LIVSFARLIGT att råka ha lite balsam kvar i håret när hon duschat klart. Har med egna ögon sett tjejen stå och suga (!!) på sitt hår för att försäkra sig om att det är helt balsamfritt.
Nu ska jag i alla fall sova. Jag ska upp rätt så tidigt imorgon och sitta rätt så länge med c-uppsatsen innan vi tar påsk. Dock kommer jag nog sitta en del under påsken också, tyvärr. Har till och med fixat lunch-låda tills imorgon så att jag verkligen ska orka beta mig igenom alla sjukt intressanta och lättlästa teorier.
Hare Kung
Måndag - sömn
Kom nyss hem och sket i att göra exakt allt det jag hade planerat att göra. Bara la mig i sängen direkt. Sket i är nästan en överdrift, totalglömde är närmare sanningen. Lite som att jag glömde bort att jag cyklat till stan tidigare idag och gick hem utan min cykel. Den står, förhoppningsvis, fint kvar vid HM..
Andra saker jag har gjort idag är exempelvis att bli medlem i Kicks Club. Typ den onödigaste klubben jag någonsin gått med i. Jag handlar aldrig på Kicks. Men hon i kassan försäkrade mig om att det skulle vara värt, även om jag bara handlade där en gång om året. Dessutom sa hon att mitt namn var fint, så vad skulle jag göra? Smicker ät den lättaste vägen till mitt hjärta.
En annan sak jag insett är att det snart är påsk. Påsk betyder godis och värme. Tvivlar dock på det sistnämnda då jag fick cykla genom snöstorm imorse. Men godis kan man ju fortfarande hoppas på. Är fortf gravt traumatiserad från gången mamma la ett äpple i mitt påskägg. Har aldrig helt kommit över det tror jag. Därför försöket jag numera alltid att kompensera den påsken genom att äta så mycket godis att jag nästan skäms. Nedrigt bara att Jesus skulle återuppstå, vilket firas genom otroliga intag av godis, så nära inpå bikini-säsongen. MEN VAD SKA MAN GÖRA LIKSOM?
Hare Kung (haha, påskHare??)
P.s visste ni föresten att jag i dagarna funnit och återförenats med min sedan länge försvunna tvillingsyster?
Söndag - your lips like sugar
FAIL att jag nyss gick in på min egen blogg (gör så rätt ofta btw) och ser att det står SEX nya kommentarer. Hjärtat bankar hårt när jag klickar in för att se alla mina nya fan-mail. Visar sig vara smuts på skärmen och egentligen var siffran NOLL. Otrolig besvikelse.
Klockan är ganska mycket och jag borde verkligen sova, för en annan ska ju upp med tuppen imorgon och sätta igång med c-uppsatsen. Sådär motiverad är jag, tbh. Men "bara" två månader kvar. Det ska man väl ändå kunna stå ut.
Tänkte FLIPPA SÖNDER lite och skriva lite om en tanke som slog mig när jag var på toa nyss (ni kan ju gissa vad jag gjorde...........)
Alltså, när man gick i skolan, alltså lill-ettan, fick man ju lära sig om vattnets kretslopp. Att vattnet liksom aldrig tar slut utan bara går runt runt runt (typ, var ju ett tag sedan så har glömt detaljerna..). Och då slog det mig, att varför har inte människan utvecklats på ett liknande sätt? Varför har inte evolutionen skapat oss så att vi aldrig kan ta slut? Det jag vill komma fram till är den otroligt inteligenta slutledningen: varför äter vi inte vårt eget bajs? Jag menar, tänk på det. Tänk så mycket det hade LÖST i världen om det enda vi behövde för att få i oss näring och överleva var något vi själva dagligen producerade. Svälten hade ju utrotats, växter och djur hade fått leva fritt och frodas osv. Världen hade verkligen sett helt annrolunda ut. Visst att matbutikerna hade sett lite annorlunda ut. Man hade kanske exempelvis kunnat köpa kändisars bajs? Om man ville leva lite lyxigt liksom. Folk som bajsade extra mycket hade kunnat massproducera och sälja...
Varför har vi inte utvecklats till att bajsa näringsrikt? Åh, blir så trött på evolutionen, att den liksom inte FATTAR att det finns enklare saker att utveckla än simhud mellan tår och förhårdnader på fötterna. Faktiskt.
Hare Kung
Torsdag - se mig
Gud. Bloggen ligger definitivt på is kan jag känna. Får lite dåligt samvete faktiskt. Jag ÄR inte en twittrare, jag är en bloggare. Skärpning!
Idag har jag suttit och hållit låda på Din Gata. Vet inte om ni lyssnade, men vet att det finns några klipp på www.sr.se/dingata för den intresserade. Well, programmet i ära tänkte jag presentera en lista (eller faktiskt två, om jag ska vara petnoga). Håll till godo:
Saker som är lätta att ta:
- Baddaren
- Telefonen
- Knappliften
- För mycket mat
- Förolämpningar (i den mening att man lätt tar dom som sanning)
- Lättfotade människor
Saker som är svåra att ta:
- Simborgarmärket (tror det märket innebär typ 1000 mil klädsim eller liknande)
- Ankarliften
- Besvikelser
- Komplimanger (sällan man tar dom till sig på riktigt)
- Plats..
Det var allt för mig.
Hare Kung
Söndag - gör det igen
Hemma. Älskar hemma. Älskar Lund i solsken. Älskar Lund om våren. Tyvärr Stockholm, men Lund slår er med hästlängder. Kommer dock inte hem tomhänt. Har faktiskt lärt mig ett och annat, och mina naglar har växt, märker jag när jag knappar på mina små tangenter.
Olika saker jag har lärt mig den här helgen:
- man kan inte lita på tåg. Man kan inte lita SJ och man kan inte lita på Skånetrafiken. Ska du göra något viktigt, ta inte tåget dit. Stor risk att du inte kommer fram.
- det heter inte längre tåg när de åker under jorden i Stockholm. Då heter det Tunnelbana (eller tuben). Viktigt.
- Gustav Vasa slog upp sin första vapensmedja i Arboga.
- När en skåning säger "det hade varit kul" menar skåningen "jaa, det gör vi!". Det menar man tydligen ingen annanstans i hela Sverige. Kulturkrock
- mitt underhållningsvärde har under helgen sjunkigt med två followers på Twitter. Fail. Skyller allt på Esfar som snodde min mobil, glömde bort att hon snott den, fick mig att tro att jag glömt den, och halar fram den vid fem på morgonen o bah "ojjj"...
Nu ska jag titta på svtplay. Det ska bli asnajs.
Hare Kung
Onsdag - sociala medier
Sitter i mörkret och försöker urskilja tangenterna framför mig. Knappast lönt, jag vet vart dom sitter ändå..
Tänkte försöka mig på ett seriöst blogg-inlägg. Det är inte min starka sida, och jag tror egentligen inte att det uppskattas av mina 14 läsare (i min lilla värld av blommor är ni trogna på grund av min träffsäkra humor och charm...)
Men jag vil ändå göra det, för min egen skull. Jag ska prata om sociala medier.
I min värld, bland mina vänner är det lite tabu att vara en aktiv intranätare. Dvs vara aktiv på Facebook, twitter osv osv. Det är lite pinsamt liksom, och man ser instinktivt ner på och ifrågasätter den som statusuppdaterar liiite för ofta. Jag själv är inget undantag. Jag tycker det är konstigt, MEN för den delen inte mindre intressant.
Jag pluggar sociala medier. Jag har vigt en hel b-uppsats och är på väg att viga en c-uppsats kring ämnet, och framför allt, förutom att det intresserar mig; vår ökade aktivitet på sociala medier, tror jag att det är viktigt. Och jag vill försöka förklara varför.
Jag har ju som bekant börjat twittra. I sig känns det som en ganska meningslös aktivitet, men jag vill bekanta mig med mediet, känna på dess kraft. Och det är intressant. Och jag tror mig själv besitta självdiciplin nog att inte "sugas in i det" och skapa någon form av beroende, trotts att jag har en iphone och således bara är ett litet *tap* bort från det heela tiden.. Jag vill tro att jag nu, och även om ett år, fortfarande kan lägga ifrån mig mobilen och vara utan den ett tag utan att få panik. Men jag vet att inte alla kan det.
Och jag bloggar. Och jag har ett facebook-konto, som jag kontinuerligt loggar in på. Jag ser mig själv som en "normal-användare", varken manisk eller oaktiv liksom..
MEN, så till det jag tycker är intressant vad gäller sociala medier. Proportionerna. Visste ni att varannan svensk har Facebook? Jag är Facebook-kompis med min nya chef, som jag inte ens har träffat, än mindre börjat jobba med än. Jag är Facebook-kompis med min mormor, och idag retweetade fyra personer jag inte vet vilka de är en av mina tweets (vilket betyder att en mängd av deras vänner, som jag absolut inte känner också såg det jag har skrivit..) Börjar ni förstå det intressanta? Börjar ni förstå att det ligger en makt bakom sociala medier som bara växer sig större och större?
Det är en förändrings-makt ur flera olika aspekter. Dels kan den i vissa enstaka fall förändra samhället. Tillräckligt många retweets, views eller läsare kan få in ett ämne på medie-agendan som i sin tur kan färdas enda in i riksdagen. Media benämns ofta som den fjärde stadsmakten. Jag skulle vilja hävda att sociala medier om inte är, så i alla fall håller på att förvandlas till den femte. Det har varit ett hittills oreglerat medie för privatpersoner att marknadsföra och sprida åsikter och skapa opinion på ett sätt som inget annat någonsin tillåtit innan. Plötsligt kan Gerd 67 år i Eslöv like:a Sverigedemokraternas Facebook-sida, vilket resluterar i ett resultat i en opinionsmätning som säger att 30% av alla över 60 på Facebook gillar SD, som i sin tur förs in i statistiken som att äldre i större utsträckning röstar på SD. Lille Gerd röstar inte på SD, hon klickade fel och visste inte hur man tog bort det. Samtidigt någon annanstans retweetar fem hundra personer att det är fel att förbjuda homo-äktenskap, var av en är en relativt högt uppsat reporter på en ansedd tidning. Denna reporter bestämmer sig för att skriva om det, vilket bidrar till en debatt i SVT. Två veckor senare sprider sig tweetsen om en nationell demonstration som senare äger rum, vilket får politikerna att börja diskutera frågan på en högre nivå. Allt för att Kajsa 34 för tre månader sedan tweetade att hon var arg för att hon inte fick gifta sig med sin älskade Stina. Förstår ni faran? Förstår ni möjligheterna? Men framför allt, förstår ni makten?
Den andra förändringen är den hos individen. Vår identitetsbildning håller på att förflyttat sig ut på internet där den klassiska meningen lyder: Finns du inte på Facebook, finns du inte. Det räcker alltså inte längre att ha dyra kläder på sig för att betraktas som rik. Det måste finnas minnst två bilder på dig på Facebook i dina dyra kläder för att människor ska uppfatta dig som rik också. Människor som inte har Facebook exkluderas ur gemenskaper, missar händelser och inbjudningar. Vårt liv förflyttas ut på internet och det blir viktigare och viktigare att framställa sig själv på ett visst sätt på Facebook. Som en alternativ livs-scen.
Det är därför jag tycker att sociala medier är så intressant. Hur kommer all denna internet-aktivitet att påverka oss, jorden och samhället i framtiden? För vi måste också komma ihåg att det här är ett väldigt nytt fenomen. Bara dryga 10 år gammalt. Min fråga är om det i slutendan kommer att ta oss framåt, eller kanske bakåt? Kommer människan att kollapsa, gå in i någon slags kollektiv vägg till slut? Kommer teknologin ta över människan? Kommer alla bilder, alla tweets, alla blogginlägg komma tillbaka till oss om 50 år som digitala spöken och bita oss i röven? Ingen vet, för det är 50 år kvar tills dess. MEN det är intressant att spekulera i. Spekulera i krafterna, möjligheterna, farorna med sociala medier.
Hare Kung
Onsdag - themee
Idag har jag tre saker: mensverk, tandverk och halvfettigt hår. Fatta ofräsch kombo som dundrar runt här hemma. Sitter och känner mig ynklig i ett hörn av den obekväma soffan. Hade dessutom den dåliga smaken att titta på en "giving birth video".. Alltså, seriöst? Är det de jag ska göra? Är det de jag är skapt till att göra? NO WAY. Jag köper det bara inte. Har ni sett ett bäbis-huvud? Alltså, det är rätt så stort. Har ni tittat en tjej mellan benen någon gång? RÄTT så litet. Varför har evolutionen gjort oss så, om det nu är det vi är skapta för att göra? Jag köper det helt enkelt inte.
Ska aldrig titta på en sån där video igen. Speciellt inte när jag har både mens- och tandverk och verkligen riktigt kan känna smärtan enda in i livmodern. Fyfan. Cred till alla tjejer som någon gång har gjort det dära. Men fan inte jag. Man har uppfunnit adoption av en anlening. Och husdjur.
Och imorgon åker jag norr ut. Hojta om jag ska hälsa på er!
Hare Kung
Tisdag - work
Idag lämnades sista hemtentan in. Imorgon börjar c-uppsatsen! Go!
Kom på en sak idag som lätt platsar på min Saker Som Är Lite Jobbiga-lista. Ni vet när man är på väg hem och tänker att "nu är det rätt tid att sätta på den där låten jag i hemlighet älskar men som jag verkligen inte borde älska".. O man bah *play* och så har man inte rrrriktigt tryckt i hörlurarna ordentligt. Och ut strömmar SOAP is in the air på högsta volym. Jobbigt!!!
En annan grej som hände nyss, var att jag var på väg att gå och lägga mig (märk tiden nu, det är seent!!) när jag ser en man stå och filma precis utanför fönstret. Flippar av rädsla och går ut??? (väldigt oklart varför jag beslutade mig för att göra så, lite som att bah "åh, där står en blodtörstig varg, jag går dit!") Visade sig vara två unga herrar som håller på att spela in en musik video. Drar därför stolt slutsatsen att jag uppenbarligen bor i ett fett fotogenic hus! (#förstår mammornas känslor o "mammor och mini-modeller)
Hare Kung
Måndag - strö lite socker
Stod sedan inför valet att lämna tillbaka kortet antingen igårkväll vid tolv när jag kom hem från min sista resa till Malmö (vilket hade inneburit en cykeltur på ca 20 minuters uppförsbacke) eller vid halv åtta på morgonen måndag (vilket hade inneburit en kort promenad på ca 3 min).
Jag valde det sistnämnda. Tänkte att men det blir väl bra? Så kommer jag upp i vettig tid också och gör något av dagen... Känner just nu att det var en såååå dålig idé. Jag är så trött att jag dör. Dessutom vaknade jag i panik vid fyra i natt o bah "byter vi inte till sommartid idag?" och panikade sönder, för jag hade ingen aing om ifall det verkligen var natten till söndag som vi bytte till sommartid, och om så var faller vilket håll jag i så fall skulle ställa klockan. Slutade med att jag fick googla det: nästa helg byter vi till sommartid.
Som sagt. Orolig natt och vaknade alldeles för tidigt också. Nu sitter jag här. Fryser, ni vet som man gör när man är trött. Tror fan ingen annan i hela världen är vaken just nu, förutom alla jag träffade när jag var ute och gick min 3 minuters-promenad. Stackars mig.
Hare Kung
